Serien Solsystemets himlakroppar inledde vi för att fira superrymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är ett samarbete mellan Rymdåret och Populär Astronomi.
Såg du Venus igår kväll? Om det var hyfsat molnfritt och du lyfte blicken en bit är det sannolikt. Som Populär Astronomi skrev i december lyser aftonstjärnan Venus – efter solen och månen – klart starkast på himlen under februari och mars 2020.
Aftonstjärnan, ja. Venus kallas ju både aftonstjärna och morgonstjärna efter när planeten syns som bäst på himlen – under tidig morgon eller i skymningen. Lite förvirrande är det, dels för att det ju rör sig om en planet och inte en stjärna, dels för att begreppen aftonstjärna och morgonstjärna används för alla planeter som är synliga på stjärnhimlen, inte bara Venus. Dessutom kan de två namnen ge sken av att det rör sig om olika himlakroppar när det i själva verket ju är en och samma. De antika grekerna antog faktiskt att det (åtminstone i fallet Venus) var två olika stjärnor – morgonstjärnan Phosperus och aftonstjärnan Hesperus. Att begreppen används än idag är helt enkelt för att förklara när vi på jorden har bäst möjlighet att se en ljusstark planet på stjärnhimlen (och för svensktalande spelar kanske den poetiska klangen i namnen också en viss roll).
Venus kallas ofta för jordens systerplanet eftersom vi är rätt lika. Vi har ungefär samma massa och storlek, har båda atmosfär och bildades ungefär samtidigt och på liknande sätt. Tyvärr räcker inte likheterna för att vi ska kunna åka dit. Atmosfär finns det visserligen men så tjock av koldioxid att växthusgaserna gör planeten så varm att till och med järn smälter på ytan – upp till 470 grader Celsius. Trycket är också ett problem, på Venus är det ungefär 90 gånger högre än hos oss, det kan jämföras med trycket om du befinner dig på en kilometers djup i en ocean på jorden.
En ogästvänlig planet idag alltså. Men det spekuleras i om Venus kanske varit beboeligt i sin tidiga historia. En del tyder på det och forskare på NASA har genom klimatmodeller – liknande de som används för att förutsäga klimatförändringar på jorden – kunnat beräkna olika scenarier som förklarar Venus utveckling utifrån nuvarande klimat, där en del scenarier ger utrymme för en bebolig planet under ungefär två miljarder år i sin tidiga historia.
Till exempel finns det en del som tyder på att Venus kan ha haft ett grunt hav med flytande vatten under den här perioden, en tillräcklig tid för att liv ska hinna bildas. Det finns också idéer om att det faktiskt existerar mikrobiellt liv just nu, inte på ytan men i delar av Venus atmosfär där temperaturen och trycket är vänligare. Vem säger att allt liv måste finnas på ytan?
Venus är den enda planeten i vårt solsystem med ett dygn längre än året. Venusdygnet – tiden det tar för planeten att rotera ett varv runt sin egen axel – är 243 jorddygn. Under samma tid har Venus redan hunnit färdas mer än ett varv runt solen, en resa på 225 jorddygn. Skulle vi bo på Venus skulle alltså alla fylla år (mer än) en gång per dygn, festligt!
Anmärkningsvärt roterar också Venus i retrograd riktning, alltså från väst till öst. Utöver Venus är det endast Uranus i vårt solsystem som har en sådan rotation. Det är inte helt klarlagt vad anledningen till den udda rotationsriktningen är, en teori är att både Uranus och Venus egentligen har samma rotationsriktning som övriga planeter men att planeterna har ”tiltat” cirka 180 grader och därför uppträder som att de rör sig åt ”fel håll”.
Venus är på grund av sin närhet till – och likhet med – jorden en av våra mest välkända och älskade planeter. Namngiven efter kärlekens gudinna går det inte att föreställa sig annat än att människor i alla tider känt något särskilt för vår heta planetsyster. Samtidigt känns Venus lite bortglömd i vår tid. Mars lockar med att bli mänsklighetens nästa hem i Vintergatan och får välproducerade och påkostade filmer och serier skapade till sin ära. Sedan har vi de spännande månarna runt Jupiter och Saturnus där vi hoppas på att hitta liv. Och såklart alla andra himlakroppar och astronomiska mysterier vi inte ens känner till än och som måste upptäckas. Vad hände med kärleken till Venus?
Google trends – verktyget för att jämföra populariteten av två eller flera sökord – visar för de senaste fem åren Mars i solklar topposition med nästan dubbelt så många sökpoäng än Venus, som blir trea efter Jupiter. Enda gången på fem år som Venus toppar Mars sökmässigt på Google är under veckan 12–18 november 2017 då Venus och Jupiters konjunktion – alltså när de möter varandra – kunde ses på himlen.
Kärlekens planet som trea. Det känns lite sorgligt. Ogästvänlig eller inte så måste vi väl fortfarande älska Venus. Det är trots allt den allra starkast lysande planeten på vår himmel.
Kommer du att titta efter aftonstjärnan ikväll?
Läs mer om Venus i Populär Astronomi nr 2015/4. I tidningens nästa nummer kan du dessutom upptäcka mer om vad nya rymdsomder till Venus lovar att upptäcka.
